HAGA 26

I Fredags kl 7 på morgonen var jag i Eksjö för att operera bort mina halsmandlar. I mitt fall skulle båda och hela mandlarna tas bort. Är lite olika det där hur mycket som behövs. Läkaren som skulle op tittade lite innan och sa att mina var ärriga och att chansen för blödning och infektion ökar då.

Allt gick bra fram till dess och jag bad att få nått extra av narkosläkaren mot illamående. Har en tendens att lätt må illa och spy efter att ha varit nersövd.

Men my god vilken smärta när jag vaknade upp. Tungan var gigantiskt och svullen, halsen likaså. Läpparna och munnen var kruttorra och sved som eld. En av dom snälla sjuksköterskerna satt jämte mig och berättade att operationen hade varit tuff för mig. Min hals var väldigt trång så dom fick spänna ut tungan ordentlingt ( därav svullnaden) Sen började jag störtblöda så dom fick stoppa blödningen genom att bränna. Fick i mig en hel del blod och vet att dom fick ge mig adrealin till slut.

Jag var först in att opereras och sist att lämna, dom pratade först om att jag skulle få ligga kvar över natten. Just då så hade jag gärna gjort det. Var så evigt rädd för att det skulle börja blöda igen och att vi inte skulle hinna in från Vetlanda. Hörde även sköterskerna säga att jag skulle ligga kvar, men läkaren tyckte inte samma sak.

T och Nelly kom och hämtade mig, dom trodde nog inte att jag skulle vara så väck som jag var när dom kom. Blev tvungen att stanna på apoteket i Eksjö för att hämta ut min medicin, var rädd att dom skulle hinna stänga i Vetlanda. Stackars damen i kassan såg livrädd ut när jag kom in. Tro jag det, in kommer ett lik med håret åt alla håll hög som ett hus och läspandes. Lyckades läspa fram med min jättetunga att jag var nyopererad. Snäll som hon var frågade hon om jag behövde hjälp eller åtminstonde en rullstol.

Tänker på sånna som är ensamma och inte har någon hjälp. Själv har jag ju haft T här hemma som har hjälpt mig med precis allt. Tack vare sms har jag kunnat skriva till han vad jag behöver.